Gou ma daengz gwnz yangzdaiz ranz gou, raen daxgoeng lij lax dawz gep vax haenx, couh menhmenh naengh youq henz ndang de, depgyawj henz rwz de: Daxgoeng mbouj siengj youq ranzlaeuz ha? De ngeux gyaeuj yawj gou yaep ndeu, riu lo: Mwngz bae ndawsingz guhhong, youq ranzlaeuz lo, couh mbouj hawj gij vunz lajmbanj dou youq ha? Gizneix seuqcingh, cwxcaih ha! Mbouj siengj youq ranzvax lo, cij miz di mbouj sij.
Daxgoeng sou gep vax haenx hwnjdaeuj, loq miz di ngeix, ma ranz lo.
Haj
Dingjlaeuz mbouj miz vax le, couhdwg aen dieg dak doxgaiq bingzbwd gvangqrwd ndeu. Ndaw- mbanj gomiuz lai, haeuxgok lo, haeuxyangz lo, duhhenj lo, couhlienz lauxbaeg rengj doenghgaiq neix, cungj yaek aeu diegdakhaeux daeuj dak. Baez daengz seiz nyaengq hongnaz, ndaw mbanj ngamq miz geij giz diegdakhaeux caen mbouj gaeuq law, daihgya couh doxlwnz dak. Seizneix dingj ranz bienqbaenz giz diegdakhaeux ceiq ndei ndeu, gyoengqvunz mbanjranz gag riu mbouj haep bak. Laeuzdingj bingzbwd raeuzrwd, cingqngamj dak haeux. Haeux cumxcatcat ngamq daj ndawnaz daj dauq, dauj youq gwnz benj laeuzdingj. Daengngoenz ndatndende baez gangq, song sam ngoenz couh hawqsauj, rongh gim saksak, baenz yo haeuj ndaw cang bae lo. Lij miz duhhenj caeuq haeuxyangz, cungj caj dak hawq, nguh mbouj ndaej, deng cumx fat mwt, couh baenz dong nyapnyaj ndeu bae lo. Seizhah lumj naj lwgnyez, ngoenz bienq lai mbat. Dak doxgaiq ndaej re fwn hung daeujdaengz. Laeuzdingj neix lij ce aen ranzvang ndeu, gij haeux dak hawq haenx mbat ndeu soenz haeujbae, genjdanh seuqset. Danghnaeuz bungz deng fwn haenq, aeu canj baez canj, doi daengz ranzvang, couh ndoj gvaq gij fwn doekfofo haenx, ndei baenz- maz bae!
Gij ranz miz dieg dak haeux dak duh haenx, couh dawz dingjlaeuz bienqbaenz aen suenbyaek roxnaeuz suenva, couh youq aen dingjlaeuz mbouj miz vax haenx ndaem di nywj va, yienzsaek ronghsien, gij hom biufefe. Mwh haeuj cin, gwnz dingjlaeuz saek neix saek de, caen lumj aen suenva hung ndeu. Gij heiqhom haenx yinx rwi yinx mbaj, baenzneix sengdoengh yinx vunz.
Dingjlaeuz couh bienqbaenz aen daizheiq baijok gak cungj gomiuz, haeuxgok dwg ceiq cujyau, de hwnj ciengz gonq. Youq gwnz diegdak cauxbaenz aen gyoebbuenz vava loegloeg ndeu, haeux henj duh heu, cungj doxceng cuengq ok gij saek ronghsien maezvunz. Gij lwgmanh venj youq haenx sanq ok heiq manh, lumj cingq daekeiq baijyienj ok saedceij nauhnyied. Lij buen daeuj di namh’oem, ndaem di lwggva lwgbieng, hawj gij gaeu haenx raih rim bungzgyaq. Gij gva duh angq maj youq ndaw ndit cungcuk, dingjlaeuz doenghgo mwncupcup, gij gva aen dem aen duengh roengz, baez ngiengx gyaeuj couh haeb ndaej. Gij gva neix dwg dwk bwnh riengh mou riengh yiengz coq, caencingq dwg bwnhranz. Hoengheiq youh cinghseuq baenzneix, gij gva neix ca mbouj lai mbouj deng doxgaiq uq, ndaej cigsoh haeb gwn. Seizcou ndeu, dingjlaeuz dauqcawq cungj miz gij vuenheij caeuq nauhyied fungsou.
Doengh dieg raemh youz bungzgva caeuq gaq duh cauxbaenz haenx, mbouj ndaej ce hoengq. Mbanjranz seiqhenz heux faexheu, gwnz dingjlaeuz, laj bungz gaq, rumz bya boq daeuj, daegbied singj- sangj. Ranzbungz heuswdswd haenx dangj dwk ndit haenq, cij roh roengz gij rongh raizva raizdiemj de. Miz rongh cix mbouj roxnyinh ndatremj. Laj bungz dwg benq ronghdaeuq ndeu. Laeuzfuengz hwnj ndaej sang, rumz hix boq ndaej haenq. Humx aen daizfaex ndeu, baij hwnj daizcaz, baek raemxcaz, iu geij boux caencik baengzyoux, gangj gangj goj, caen cwxcaih dahraix.
Aen ganggyaq gengndongj haenx gyuemluemz youq baihgwnz, ce ndit sanq roengz seiqhenz bae, youh hawj rumz gag ndonj bae ndonj daeuq. Boux gwn caz aeu cingsaenz gvaekgvaek, gij rumz gvaimax daiq gij ndathuj bae. Geij bat va doxdax hai va, va homsisi mbin youq ndaw hoengheiq, loq miz loq mbouj. Cungj vanzging ndei neix cij youq ndawsingz raen gvaq, siengj mbouj daengz youq ranzgeq, gingqyienz bungz daengz lo. Daegbeix ranznden song bi neix youq rog guh hong daehyinh, canh ndaej cienz mbouj noix. Baez miz hoengq, de couh heuh geij boux caencik baengzyoux, doxcomz youq gizneix gwn caz gangjgoj, angqyoekyoek gvaq ndwenngoenz. Siengj daengz gaxgonq gizneix dan dwg sam aen ranzvax daemq, gag gvaq ndwen- ngoenz, mbouj gamj oksing, couh lumj gepvax doxnem ndaetndaet haenx. Dangyienz, bungz raen ganghginh suijniz, gepvax gig gag roxsoq, suk ndang siujsim gvaq saedceij. Seizneix Bouxcawj cienzbau moj hwnjdaeuj hawj gepvax roxnyinh yungyiemj. Caen dahraix, doenghgij gepvax siujsim riri haenx deng lid roengzdaeuj lo, doi daengz gyaeuj mbanj giz bo faexndoek luenhhuhu de, mbouj miz vunz gvansim.
Gepvax roxyiuj doiq roengzdaeuj, aen ranzlaeuz neix damzdingz maj okdaeuj, aen dingjlaeuz hai baenz ranzgwncaz haenx couh lumj aen suenva iq ndeu, lumj aen mauhva gyaeundei ndeu. Dingjlaeuz ndaw mbanj gak cungj gak yiengh, mbouj dandiuh. Loeklak miz homcaz biu daeuj, gyoengq ranznden mbouj iu gag daeuj, dwen gij saedceij ndei haenx.
Gwnz daiz neix homcaz sisi, dwg dieg gwncaz gag baenz haenx. Mbouj yungh daeng, daengngoenz dwg aen daeng ceiq ndei de; mbouj yungh heiq- liengz, rumz bya dwg aen gunghdiuz gag miz ndeu. Limh gamz caz ndeu, gangj coenz vah ndeu. Vah youq ndaw caz, cinghseuq cwxcaih. Miz vah couh gangj, mbouj gangj couh gwn caz. Naengh nanz le ndang naet, ndwn hwnjdaeuj, iet yaep hwet ndeu, byaij daengz baihhenz, ndwn youq dieg sang, gyae yawj daengx mbanj, simcingz singjsangj, cwxcaih raixcaix, byawz siengj daengz dingjranz ranzvax gaxgonq luenhlulu haenx seizneix bienq ndaej gyaeundei lumj suenva nei?
Dingjlaeuz mbouj miz vax haenx, homcaz sisi.
(5 sat)
我回到自家的阳台上,看见祖父还在抚摸着那块瓦片,便轻轻坐到他身旁,凑近他耳边:爷爷不想住楼房呀?他回头看看我,笑了:你到城里工作,住楼房了,就不给我们乡下的住呀?这干净,舒服呐!不想住瓦房啦,只是有点不舍。
祖父收起那块瓦片,若有所思地回房间去了。
五
没了瓦片的楼顶,便是平坦空阔的大晒台。乡村里农作物多,稻谷啦,玉米啦,黄豆啦,甚至萝卜干之类的,都需要晒谷坪来晒。一到农忙时节,村里仅有几块晒谷坪是不够的,大家便轮流着晒。现在屋顶成了最好的晒谷坪,乡亲们自然是高兴得不得了。楼顶平坦光滑,正好暴晒各种谷物。湿漉漉的稻谷刚从田里打回来,倒在楼顶板上。炽热的太阳一烤,三两天便干燥,金灿灿的,可以收藏入仓了。还有黄豆和玉米,都等着晒干,耽误不了,受潮发霉,那可成一堆垃圾了。夏天孩子脸,一天变三变。晒东西得提防大雨来临。这楼顶还留个厢房,晒干的谷物一股脑儿装进去,简单利索。如果碰上个急雨,铲子一铲,堆到厢房,就躲过那急匆匆的雨,万事大吉!
有晒谷物豆类地方的人家,便将楼顶变成个菜园或花园,便在无瓦片的楼顶种些花草,姹紫嫣红,吐放着芬芳。那早春时候,楼顶五颜六色,活像一个大花园。那浓郁的香气招蜂引蝶,那么生动引人。
楼顶便成了各种农作物展示的舞台,先是最主要的稻谷上场。在晒台上面形成一个五彩缤纷的拼盘,黄的谷子青的豆子,都竞相绽放着迷人的色彩。挂着的辣椒散发着辛辣的气味,似乎在张扬着生活的热烈。还搬上些肥泥,种些黄瓜南瓜,让瓜蔓爬满棚架。那瓜豆在充足的阳光里尽情地生长,楼顶上一片郁郁葱葱,瓜一个一个地垂下来,一抬头就可以咬到。这瓜施的是猪圈牛栏里的粪便,纯粹的农家肥。空气又是那样纯净,这瓜几乎没沾上什么脏的东西,可以直接咬着吃。一个秋天,楼顶充满着丰收的喜悦和热闹。
那瓜棚豆架形成的一处处阴凉,可不能浪费。村庄四周环绕着绿树,屋顶上,棚架下,山风吹来,特别清爽。绿油油的棚架挡住了炽热的光,只漏下斑斑点点的光。有光却不感到灼热。棚下是一片透亮。楼房站得高,风也吹得紧。围着一张木桌,摆上茶桌,沏上茶水,邀上三五个亲朋好友,闲聊漫谈,好不自在。
坚硬的钢架结构牢牢地罩在上面,留着片片阳光洒落四周,又让风儿自由地穿梭。喝茶的人需要神清气爽,乖巧的风儿带走了燥热。几盆花儿竞相开放,淡淡的花香飘散在空气里,若有若无。这么雅致的环境只在城里见过,没想到在老家,竟然遇见了。邻家兄长这两年在外面跑运输,赚到了不少钱。一有时间,他便招呼几个亲朋好友,聚在这里喝茶聊天,美滋滋地过着日子。想到以前这里仅是三间低矮的瓦房,默默地过着日子,不敢出声,就像那紧紧挨着的瓦片。当然,遇见了钢筋水泥,瓦片很有自知之明,畏缩谨慎地过着。如今腰包鼓起来的主人让瓦片感到了危机。果不其然,那些小心翼翼的瓦片被拆了下来,堆到村头那堆乱竹中,无人关注。
瓦片知趣地退下了,这座楼房理直气壮地长出来,开成茶庄的屋顶就像一座小花园,像一顶漂亮的小花帽。村里的楼顶各式各样,没有单调之感。偶有茶香飘来,左邻右舍不约而同前来,聊着美好的生活。
这桌上茶香阵阵,是天然的茶座。不用灯光,太阳是最好的灯;不用冷气,山风就是自然的空调。抿一口茶,聊一句话。话在茶中,清淡自然。有话就说,没话喝茶。久坐困乏,直起身子,伸伸腰,走到边上,站在高处,眺望整个村庄,心旷神怡,多么惬意,哪想到以前的乱蓬蓬的瓦顶现在变得像花园一样漂亮?
无瓦的楼顶,飘溢着清香的茶味。
(5 完)