Gij dinfwngz guh haeuxnaengj haj saek Bouxcuengh, daj ndaw saedceij guhhong Bouxcuengh ciepcienz daeuj, baengh sam nyied sam Bouxcuengh、ciet cingmingz daengj gij sibgvenq gvaqciet ndawbiengz Bouxcuengh neix guh bingzdaiz swnjcienz roengzdaeuj. Haeuxnaengj haj saek youq duenh hainduj dwg ngaiz gwn bingzciengz、doxgaiq cuengqcaeq, hwngfat baenz moix bi cin nduj dangguh doengh- yiengh gvaqciet bae’mbanj soengq- laex, gij dinfwngz、gij cuengqcaeq hozdung de cienz daengz seizneix yaek miz 1000 bi nanz lo.
“Haj saek” ndawde miz hoengz、gyaemq、henj、ndaem、hau, seiq cungj gonq dwg aeu raemx doenghgo cimq le ndaej daeuj, saekhau dwg saek haeuxcid. Haeuxnaengj haj saek, yiengh ndei heiq hom feih baenzgwn caez.
Gij liuhgoek guh haeuxnaengj haj saek miz haeuxcid hom caeuq go’gyaemqbwn、go’gyaemq、vamai (roxnaeuz hinghenj、vuengzgae)、mbawraeu daengj. Aeu haeuxcid hom faenbied ceh youq ndaw raemx go’gyaemq、raemx vamai (roxnaeuz raemx hinghenj、raemx vuengzgae)、raemx mbawraeu, ceh baenz saek hoengz、gyaemq、henj、ndaem, caiq gya saek haeuxcid (saekhau), liuxle naengj cug couh baenz le haeuxnaengj haj saek. Ginggvaq aeu liuhgoek、daih raemx、ceh raemx、naengj cawj、cang hwnj daengj mbaek guh le couh baenz.
Bi 2010, gij dinfwngz guh haeuxnaengj haj saek Bouxcuengh ndaej senj haeuj daihsam buek swcigih gaep feihvuzciz vwnzva yizcanj mingzloeg.
Haeuxnaengj haj saek dwg gijgwn cojcienz vunz Bouxcuengh aeudaeuj daihhek. Bingzciengz daengz ciet sam nyied sam、cing- mingz、seiq nyied bet ciet vuengzvai(cwz)、duenngux daengj ngoenzciet cojcienz ndawbiengz, gyoengqvunz Bouxcuengh ranzranz cungj maij guh haeuxnaengj haj saek gwn; caiqlij aeu lai guh haeuxnaengj haj saek, ndaej dawz bae hawfwen gwn, roxnaeuz aeu bae baiq coj baiq baed. Cungj gijgwn ndeigwn neix caeuq hoz- dung baiqcoj baiq baed doxyungz guhdoih, miz daegsaek minzcuz、deihfueng lai dahraix. Vunzranz、caencik baengzyoux comz gwn ngaiznaengj haj saek, roxnyinh hom dangqmaz.
Seizneix, gij dinfwngz guh haeuxnaengj haj saek Bouxcuengh lij daihdaih swnjcienz ndaej ndei.